Veckobrev 36/08

5/9 2008
 

Presiderande: Ola Stålebrink

Antal närvarande: 30 varav 3 gäster.

Klubbärenden/Info.
♦  Det påpekades att det fortfarande finns möjlighet att anmäla sig till jubiléet.

♦  Arne Axelsson tackade för uppvaktningen på sin 90-årsdag.
 

Lotteri: Lotteriet vanns av Roger Pålsson.

Dagens program:

Föreläsare: Jonas Frohlund

Ämne: Ett år i Pakistan. Med familjen i världens farligaste land.
Jonas berättade att han har jobbat som FN-observatör i Pakistan under ett års tid. Ett arbete som har gett otroligt mycket. Nya intryck och nya erfarenheter i positiva bemärkelser. Han har jobbat i Kashmir som är det lugnaste området. Familjen har bott i Islamabad och Jonas har jobbat i 30 dagar och varit hemma i en vecka och så har det rullat på under detta år.

Pakistan är ett land som är nästan dubbelt så stort som Sverige till ytan men som har en befolkning på 170 miljoner människor. Det är en republik men långt ifrån en demokrati. Landet bildades 1947 då det Brittiska Indien upplöstes.
 

Geografi – Landet präglas av den stora floden Indus som rinner genom landet. Det är öken i söder och Himalaya i norr. Det finns tre bergskedjor i Pakistan – Hindukush, Karakoran och så Himalaya.

Industri – Landet är ingen stor industrination men har en betydande läderindustri. Man är världsledande på fotbollstillverkning och man är också en av världens största producenter på skor. Textilindustrin är också ett viktigt inslag i ekonomin.

Jordbruk – Man odlar aprikoser, äpplen och även fikon.

Kultur – Landet är influerat av Islam, Hinduism och naturligtvis kolonialtiden. Byggnadsmässigt finns det även mycket kvar från mogulväldet.

Kvinnosynen i Pakistan förändras långsamt. I städerna blir det alltmer västerländskt men på landsbygden ser man nästan inga kvinnor. De håller sig inom hemmets väggar.

Armén präglar stadsbilden. Man brukar säga att ett land har en armé, men i Pakistan är det armén som har ett land.

Nationalsporten är kricket. Detta är ett arv från britterna.

De flesta incidenter och attentat riktar sig mot militären och regeringen. Det är ytters sällan det inriktar sig mot civila. Därför är det ett ganska säkert land även för utlänningar.

Pakistanierna är mycket gästvänliga och det är ett mycket vackert land.

Jonas avslutade med att konstatera att han och familjen har fått en mycket bra inblick i den muslimska världen och han hoppas att året i Pakistan har gett barnen en bra värdegrund att stå på. 

Maria Havskog