Veckobrev 04/06

27/1 2006

Presiderande: Ewa Hagström

Antal närvarande: 22 varav 4 gäster

Klubbärenden: 

1.      Sävsjö Rotaryklubb har inbjudit till konsert den 5 februari kl 16.00 till förmån för Läkarbanken.

2.      Klubbens GSE-ansvariga, Monica Mimer, berättade att distriktsteamet för tillfället är på besök i Indien. Den 1 till 5 juni kommer sedan ett motsvarande team från Indien på returbesök till Höglands-klubbarna. De skall under den tiden bo hos och tas om hand av rotarymedlemmar i Eksjö. Ju tidigare Du anmäler ditt intresse för att ta emot en av dessa gäster i ditt hem, desto större är chansen att Du får möjlighet till detta. Mer information om detta följer.

Dagens program

Föredragshållare: Monica Mimer

Ämne: Riksenheten för polismål
Monica arbetar som chefsåklagare vid ”Riksenheten för polismål”. Denna enhet med avdelningar i Stockholm, Göteborg och Malmö har till sin uppgift att pröva anmälningar mot polis, åklagare och domare. Monica hör till Malmöavdelningen, men är placerad i Eksjö och har till sin hjälp ett antal poliskommissarier, som har sin arbetsplats i Linköping.
Åklagarna har tre uppgifter. För det första att leda utredningar, för det andra att besluta om åtal och för det tredje att arbeta vid förhandlingarna i domstolen. Om vi tittar på hur den svenska Åklagarmyndigheten är organiserad, så kan vi se att Riksåklagaren under sig har ett kansli, med rätts-, åklagar-, administrativ- och informationsavdelning. Det finns dessutom ett Utvecklingscentrum med fyra avdelningar ute i landet samt en Ekobrottsmyndighet. Det dagliga arbetet ute i fält sköts av 43 åklagarkammare varav 35 är allmänna kammare, 6 är internationella och 2 är så kallade riksenheter. De sistnämnda är Korruptionsenheten samt den som dagens föredrag handlade om, alltså Riksenheten för polismål. Det lämnas in omkring 4500 anmälningar mot poliser per år.  Den vanligaste orsaken är påstått tjänstefel (50 %), följd av att anmälaren tycker att polismannen åsidosatt det regelverk som gäller. I 25 % av fallen gäller anmälan misshandel. Det kan även vara fråga om ”vanliga” civila brott såsom rattfylleri, fortkörning, snatteri, etc. Mer konkret kan grunden till anmälningarna vara ”ingripande utan grund”, att skada förorsakats, ohyfsat uppträdande, icke objektivt handlande, långt frihetsberövande eller orättfärdig husrannsakan.
I 30 % av anmälningarna finner åklagarna det skäligt att inleda förundersökningar.
7-10 % leder till åtal och endast 2-3 % av alla inlämnade anmälningar avgörs med fällande domar. Ofta är det fråga om att uppgift står mot uppgift och då är det grundläggande att utredarna hyser samma förtroende för båda parter. Det måste gå att bevisa att ett tjänstefel eller brott är begånget.
Är inte detta ett system där poliser utreder andra polisers påstådda felaktiga handlande? Hur är det med objektiviteten och jävet? Jo visst, men de kommissarier som utreder ärendena är uteslutande sysselsatta med detta och inte några andra polisgöromål. De anses generellt utföra ett mycket kompetent arbete, med stor integritet.
Polisen i Sverige gör årligen 1,5 miljoner ingripanden och endast i 0,003 % av fallen leder det till anmälan till Riksenheten för polismål.
Det förekommer en hel del kritik mot Åklagarmyndigheten för att det blir ett så litet antal fällande domar och som en följd av detta skisseras det på en ny separat myndighet med uppgift att utreda anmälningarna mot poliser, åklagare och domare.

Johan Lewenhaupt