Om man är allergisk mot ett födoämne så kan man som regel mäta antikroppar i blodet mot det födoämne som man inte tål. Allergitester mot födoämnen är dock inte så specifika vilket innebär att man kan ha positiva antikroppar i blodet mot ett födoämne utan att ha symptom från det aktuella ämnet när man äter det. Det innebär att man via blodprov aldrig kan få en lista på födoämnen som man måste undvika. Det är alltid symptomen som räknas i första hand.

Ibland är vissa andra allergier som t.ex. björkpollenallergi kopplade till att man får allergiska symptom av vissa födoämnen. Många som är björkpollenallergiska tål inte att äta vissa äpplen, stenfrukter och kan inte skala okokt potatis utan att få snuva eller känna en klåda i munnen. Dessa reaktioner är ofarliga men upplevs obehagliga.

Med födoämnesintolerans menas att man får obehag av att äta vissa födoämnen utan att man som regel inte kan mäta detta i blodet.

 Laktosintolerans är numera många som tror sig ha men få har det i Sverige. C:a 5% av Sveriges ursprungsbefolkning har ärftliga förutsättningar för att utveckla laktosintolerans. Alla får dock inte symptom. Runt Medelhavet har kanske 50% av den vuxna befolkningen laktosintolerans och det finns länder i flera världsdelar där laktosintolerans förekommer nästan till 100% hos vuxna individer. Spädbarn har inte laktosintolerans eftersom alla barn i den åldern aldrig får symptom när de får bröstmjölk som innehåller mycket laktos=mjölksocker. Det är extremt ovanligt att barn som har ärftliga förutsättningar för laktosintolerans utvecklar symptom före 10 års ålder. Symptomen vid laktosintolerans beror att tunntarmen saknar ett ämne (laktas) som spjälkar mjölksockret till två andra sockermolekyler (glukos=blodsocker och galaktos). Glukos kan tas upp av tunntarmen men inte mjölksocker. Vid laktosintolerans passerar mjölksockret till tjocktarmen där bakterierna som finns där bland annat bildar gaser i tarmen som resulterar i smärta och obehag i magen.

Lars Larsson